Kommer ni ihåg Tommyskämtet vi körde förra helgen? Här kommer en ny Tommyhistoria. Fick nämligen i fredags återigen ett nummer från en Tommy (kändes som ett skämt faktiskt) men historien bakom är lite lustig. Jag förstår mig inte riktigt på killar... Hmm... Lite olustig historia också faktiskt...
Står utanför rederiet och pratar lite smått med folk. Tydligen verkar jag trevlig (inga pikar om det tack ;) ) så när jag ska in igen så ber Tommy om mitt nummer... Jag är totalt ointresserad så jag säger nej men han tjatar och tjatar så tillslut säger jag att jag kan ta hans nummer så får vi se om vi hörs (bra knep). När jag sen är på väg hem går han bakom (märker jag sen). Jag och Vegard stannar i en korsning och han går förbi. Vegard och jag skiljs åt och jag vandrar hemåt. Då har Tommy ställt sig och väntar på mig!!! (Det här är den olustiga biten om någon inte förstår det) Han babblar på om att han vill ha mitt nummer och han får det då. Kändes som att jag inte hade så mycket val när man står det i mörkret mitt i natten :S Han testade att ringa direkt så att han skulle vara säker på att det var rätt nummer...
På väg hem hann han messa två gånger... Jag svarar inte... Igår messade han först på dagen... Sen på kvällen.... Nu idag... Jag har ännu inte svarat... När ska han förstå piken? Är det elakt att inte svara?! Vad ska man svara om man svarar? Känns som att jag svarar kommer inte han sluta skicka... Men hur tänker killar? "Jag fick förfölja henne hem för att få numret. Hon har inte svarat på fyra mess... Jag skickar ett femte! DÅ kanske hon svarar, hon kanske ångrat sig då... " :S Hmm...
Förövrigt har jag sån hemlängtan... Familjen, Esse, Kompisarna, Lägenheten, Maten, Öppetiderna, Kollegorna, Innebandyn... Tungt nu... Jag som nästan bestämt mig för att stanna här... Vad hände?!
1 kommentar:
Killar är tröga, så är det bara...
Kom hem Ass - du är saknad här!
Skicka en kommentar