Ljustgrönt med mörkgröna knutar (alltid varit så jag velat att det ska se ut färgmässigt :) ).
Hörntomt i utkanten av ett villaområde.
Lagom stort med 3 sovrum.
Nyrenoverade badrum & tvättstuga.
Fräscht kök.
Braskamin.
Plats för fler bilar/fordon på gården.
Garage med bra förvaring både inne och ute.
Både inglasad och öppen altan.
Trädgård (i väster) relativt stor för att vara villaområde med bra "lekyta" men ändå ett gäng med växter/buskar/träd.
Trevlig prislapp.
Nackdelarna är få och överkomliga eller möjliga att fixa enkelt.
Det är väldigt få saker som behöver fixas för att det ska kännas "färdigt" och så som jag skulle vilja ha det.
Har ju kollat på en hel del hus nu, men det här är första huset där jag gått omkring inuti och ute i trädgården och verkligen känt Här vill jag bo. Blev inte besviken över att det var sämre än på bild (som man så ofta blir), det var snarare bättre live.
Då är det jobbigt när den känslan inte är delad med den man ska bo med :S Eller inte så att han inte tycker om huset och så, utan mer känslan av att bo i ett villaområde, och just i Kil. Då funkar det ju såklart inte! Båda måste ju gilla det. Men det är fasligt jobbigt när man hittat något så bra i ens egna ögon och så behöva ge upp det :S
Jag skulle absolut kunna tänka mig bo ännu mer på landet egentligen, men jag ser även nackdelarna där med att röja snö själv, mer trädgård som högst troligt inte är lika lättskött, mer åkande/skjutsande, mer ensamt (på gott och ont). Jag är nog lite för bekväm av mig där...
Det är ju fasligt mycket att tänka på när man ska köpa hus. Gäller att inte flyga iväg för mycket i sin drömvärld på hur man skulle vilja ha det, det måste ju som sagt vara realistiskt också.
Pust, jobbigt när man inte har helt samma (realistiska) drömmar... Men det är ju "bara" att kompromissa! Det finns alltid saker som är mer/mindre viktigt, så det blir nog allt ett bra hus tillslut :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar