Det är inte så roligt att vara Astrid just nu:
Till att börja med så är jag less på allt gällande proppen. Jag är trött på att gilla läget! Vet att det inte är något annat jag kan göra och att det "bara" är en och en halv månad kvar men det är faktiskt inte så jäkla roligt... Jag vill kunna spela innebandy, festa och inte behöva tänka sig för gällande minsta grej. Inte ens massage kan jag få... Sen alla tankar "tänk om"... Tänk om det här kommer fortsätta hela livet... :(
När jag ändå är inne på tänk om: "Tänk om leverfläcken visar sig vara cancer?" :S Kan ju bara vänta på svar, är inget jag kan göra där heller, men därmed inte sagt att det känns bra och att jag inte oroar mig.
Jobbmässigt så är det väl ingen hemlighet att jag är trött på hur det är... Ordentligt trött... Men skriver jag om det får jag väl bannor så vi lämnar det så! Flytt är inte aktuellt i alla fall vilket gör det hela lite mer besvärligt att lösa.
Har haft huvudvärk sen i söndags och idag gick det över till migränflimmer...
Inte nöjd med min träning. Jag hinner inte/tar mig inte tid att träna så mycket kondition som jag skulle vilja vilket känns tråkigt inför comebacken. Kroppsmässigt är jag inte heller nöjd. Karaktär? Nej den är borta just nu...
Nej det är inte min hand förövrigt utan moffmagnus :P
Har troligen hål i tänderna (av ovanstående förklarliga skäl?) också och det gick inte att få tid förrän i januari :S Aja... Har jag inte gått på 4 år så kan jag väl vänta lite till. Är väl bra om jag inte äter medicin då också så det blir nog bra.
Sen har vi det här med att vara ensam... Jag vill faktiskt inte vara singel längre! Jag vill vara med någon! Ha någon som tycker om mig lite så där extra och få ha magpirr... Planera en framtid med någon... Är det min biologiska klocka som börjat ticka? Men bara för att jag vill ha någon så vill jag inte "ta någon" bara för att ha någon. Det skulle inte kännas bra! Så jag får väl vänta... på "den där rätta"... och känna mig fortsatt ensam tills dess... Inte alltid så skoj...
Det är väl i sådana här lägen man ska ha kompisar som muntrar upp en och får en att känna sig bättre?! Men jag känner väl att jag glider längre och längre ifrån mina närmsta och det är nog det som är jobbigast av allt. Det är väl inget konstigt och ingens fel -men inte mindre tråkigt för det!
Har väl inte varit så aktiv i att skaffa mig riktigt nära vänner i Karlstad heller. De flesta har ju redan sina vänner och det känns inte som att man skaffar nya vid 30.
Sen har jag vissa vänner som, hur ska jag förklara det här då, inte är lika mycket vänner med mig som jag är med dom. Där bränner jag mig om och om igen för att jag tror att vi är på samma nivå, men gång på gång visar det sig att så inte är fallet. Så några små lögner på det också... Då blir jag ledsen och besviken igen... Ordentligt ledsen också...
Nu påstår jag inte att jag inte har några vänner -har flera som ställer upp och muntrar upp mig :) Men jag saknar att ha en självklar person att vända mig till och som vet allt om mig och min vardag. Nu syftar jag inte på "Han" utan en "vanlig" kompis.
"Ont om tid" har jag också. Blir ofta stressad över detta, men det är ju självvalt att jag valt att lägga så mycket tid på innebandyn. Dags att lägga av snart? Men, vad ska jag göra då? Sååå mycket fritid behöver jag ju inte... Men lite mer fritid vore trevligt... Då kanske jag skulle ha tid att skaffa närmare kompisar här?
Ytan då? Nja, jag orkar väl inte direkt lägga ner mig i det. Tycker inte själv att jag klär mig direkt snyggt och inte heller ids jag fixa mig med smink och hårdon. Därav så sjunker ju självförtroendet också. Vet inte varför jag inte orkar bry mig eller inte tycker det är lönt att lägga ner tid/pengar på det. Ogillar att prova kläder och skor när inget passar och sen är det väl okunskap gällande sminket. Tunt och flygigt hår är inte heller så skoj... Sunk -det är jag det...
Som ni märker är det mycket tankar som snurrar i min skalle just nu. Känner mig inte nöjd med läget och jag är inte på humör...
Vad gör man då när man känner sig nere? Jo man handlar!!! ;) Jag har idag köpt mig en ny mössa:
Inte helt olik min förra...
Men vad gör väl det :)
6 kommentarer:
Men Astrid! :-(((
Vad ledsen jag blir när jag läser om hur nedstämd du är. "Du som alltid är sprudlande glad och har 110 skämt i bakfickan"... Klart det är den Astrid som du vill visa upp, men det är starkt av dig att skriva om det där andra eländet. Det är helt OK att deppa ihop ibland och fundera över livet - hur tar man sig annars framåt i livet?
Det där med kläder och smink och sånt, det är fan inte så lätt att totalt byta stil! Men måste du det då? Varför detta missnöje? Du ser bra ut, har ett bländande leende, underbar Karlsson-humor och är låååångt ifrån introvert. Du måste bara börja uppskatta dina egna kvalitéer lite!
Det där jobbet... sök ngt annat!!! Med din utbildning finns det väl massor med spännande yrken att utforska? Skicka ut ngn ansökan då och då och se vad som händer.
Klart du kommer träffa en vettig kille - värdig dig - Jag har en storebror som är singel, ni kanske skulle... Du skulle bli en vettig svägerska menar jag ;-D hahaha! Kram på rej!
Det känns som att det alltid är enklare att hålla en glad och stark fasad. Ingen vill ha svaret "Jag mår skit, och känner mig riktigt less" på frågan: Hur är läget?
Nu kanske jag bubblade av mig lite väl mycket här, men man kan väl se det som lite terapi att bara skriva ner det och just skrivandet brukar ofta få mig att känna mig lite bättre.
Jag känner väl inte att jag drastiskt behöver byta stil men höja mig några snäpp skulle nog få mig att känna mig bättre på något sätt.
Haha, snällt av dig att erbjuda brorsan ;)
Tack och kram :)
Jag får en klump i magen när jag läser hur du mår. Väldigt tråkigt att höra att det är så du har det, jag som trodde att du hade det jättebra i Karlstad och mådde bra förutom hela den här hemska historien med hälsan.
Jag skulle själv känna att de smällar din hälsa tagit är mer än jag skulle orka med så med allt annat som också tynger dig förstår jag att du har det väldigt tungt!
Hoppas det vänder uppåt igen! Kristina har rätt. Du ska inte behöva ändra hela dig för du är ju en bra tjej! Ibland kanske det räcker att se på livet med andra ögon? Vill du prata så finns jag här, även om jag förstår att det här kanske inte var en kontaktannons till alla vänner och "vänner" därute. Men ja... du förstår nog!
Stor kram!
Tack Anna! Det var som du säger ingen kontaktannons men skönt att du/ni bryr er :) Det värmer!
Karlstad i sig är det inget fel på. Jag trivs väldigt bra i staden i sig och boendemässigt har jag inget att klaga på -förutom att jag kanske borde ha en städtant...
Det är inte från andra jag känner något krav på att ändra mig -det "kravet" kommer från mig själv. Eller snarare det att jag inte själv är nöjd. Men tydligen är jag inte tillräckligt missnöjd för att göra något åt det. Nu är den biten en väldigt liten bit i det hela så häng inte upp er vid den!
Det stora är vänskapen och känslan av att vara ensam. Det är den biten som tynger mest!
Men usch vad tråkigt :( Nu blev jag ju också ledsen.
Får försöka muntra upp dig när jag kommer, och säga åt Wilma att vara riktigt mys och snäll! Men såklart hon är det, hon tycker ju verkligen om Moster Astrid!
Så får vi hitta på saker du tycker om att göra!
Det blir kul att få besök av er :) Ser verkligen fram emot det! Blod är tjockare än vatten -och det är oavsett blodförtunnande ;)
Jag tycker vi hittar på saker vi båda gillar :) Tror nog att vi ska kunna samsas!
Skicka en kommentar