Vad gör man då i ett sånt läge? Man kan ju inte säga: Ursäkta, men kan du gå härifrån din stinkbomb? Din närvaro gör mig illamående! Kanske lägga fram det som ett tips? Om du någon gång i livet vill få en tjej bör du gå hem och duscha och sen upprepa det beteendet varje dag framöver!
Aja, jag närmade mig Camilla istället och tänkte att det var väl bara att härda ut...
Men nejdå! Då börjar han hålla på och buffla. Grejar med saker i fickan och sitter och armbågar mig. Vad fasen!!! Det är inte en gång utan han håller på en massa. Men svensk som jag är säger jag ju såklart ingenting utan håller allt inom mig. I alla fall ett tag.
Jag är ju inget stort fan av kroppskontakt med folk (främlingar och kompisar, den jag är tillsammans med går bra). Sitter jag i soffan med en kompis och kollar film, då vill jag inte ha någons fot mot mitt ben, då flyttar jag hellre undan. Jag tycker av någon anledning det är jobbigt. Inte heller gillar jag att kramas men har väl lärt mig att det i många lägen hör till allmänt hyfs, så då får jag stå ut.
I alla fall så började stinkbomben sätta sig närmare, vilket blev jobbigt av två anledningar då: Stanken och kroppskontakt. Vad skulle han in i mitt space och göra? Jag som hade förklarat situationen för Camilla flyttade än lite närmare henne istället (fortfarande så där typiskt svenskt). Vilket i sig inte var något problem, för jag behövde inte sitta på henne för det. Det är nämligen rätt stora stolar så jag förstår inte vad ungen höll på med.
Detta upprepas några gånger och jag får tillslut nog, vänder mig om och frågar: Ursäkta men har inte du en egen plats att sitta på? Han ser först ut som att han ska bli sur och snäsa något tillbaka men kollar då ner och inser att han faktiskt sitter en bra bit in på min plats. Han svarar i falsett: Jo-oe... och flyttar undan. En liten seger, men stanken får jag leva med resten av matchen. Den långa matchen med förlängning...
1 kommentar:
bra att du vågade säga ifrån till slut :)
Skicka en kommentar