Känslor

Jag kan inte riktigt bestämma mig om jag är glad eller ledsen -lycklig eller olycklig alltså. På något sätt är jag båda, och jag pendlar mellan de båda konstant hela tiden. Ena sekunden tycker jag mest synd om mig i hela världen (av någon av ca 6432876 anledningar) för att i nästa flumma iväg på något skoj och sitta och skratta så jag gråter -och så där håller det på...

Om jag inte visste bättre skulle jag tro att jag antingen var gravid eller i klimakteriet... ;)

Visst, det är klart att det alltid finns något som är tråkigt i ens liv, eller inte helt blev som man tänkt även om det mesta andra känns bra -så man är väl alltid lite både och men nu är det så extremt och sådana tvära kasst. Jag hinner inte med själv!

Jag har massa roligt planerat framöver -ja faktiskt så gott som planer fram tills jag flyttar. Varför är jag ändå inte nöjd utan surar?

Jag förstår mig inte på mig själv...