lördag 10 december 2011

Kallelse

Igår låg den där i postlådan och väntade på mig: Kallelsen till uppföljningen av blodproppen.

Först blev jag glad. Mitt förtroende för sånt här är tämligen låg och jag nästintill förväntar mig att det ska strula, att man ska glömmas bort eller att det ska ta alltför lång tid.

Sen började jag läsa innehållet. 2 veckor innan mötet med doktorn ska jag dit på provtagning. Det var inte 1 grej som skulle testas utan de ska (om jag förstår det rätt) tappa mig på nästan en dl blod för alla 17 testerna :S Det kanske inte är så mycket... Vad vet jag? Men det känns som mycket...

Sen läser jag allt som ska testas och inte för att det säger mig något med B-DNA Faktor V, [H] Ery-MCV eller [ELST] P/S Kalium men det känns liksom jobbigt, allvarligt. Jag blir nervös...

Är så rädd för ett negativt besked. Även om det inte är troligt så finns ju risken...

Märker även att jag ärvt något från min mor. Jag blir hispig inför besöket. Ska jag hitta? Reception b? Var ligger den? Finns det fler? Jag kände bara till en! Hur långt innan behöver jag egentligen vara där? Osv...

Men men, det måste ju göras. Den 19/1 är det dags att få sin dom. Men det är väl lika bra att bli av med det. Förhoppningsvis är ju allt över efter det...

6 kommentarer:

Zäta sa...

Reception B ligger bara lite längre bort i den långa korridoren :-)

Ass sa...

Åh tack :D

Anonym sa...

Nu vet du hur det är att vara 30+. Jag hoppas det inte blir körförbud och ombesiktning iaf!

Anonym sa...

Är det inte [H] Ery-MCV man måste kolla via rektum? Det är därför du skall till reception B som ligger på baksidan för man ska slippa alla som tittar konstigt på en.

Rhöös sa...

Det kommer säkert gå jättebra och 1 dl är inte så farligt mycket... alla stackars blodgivare donerar 4 dl 4-5 ggr om året så du återhämtar dig nog från blodförlusten.

Mot obehaget av att få dåligt besked är det inte lika lätt att lugna dig förstår jag men med all otur du haft nu borde det väl ändå vara nog. Vad är sannolikheten liksom???

Håller ändå tummarna för att det går bra. Det kan ju inte skada!

KRAM

Ass sa...

Skönt, då behöver jag varken oroa mig över mängden blod eller att hitta till reception b -nu börjar det kännas bättre :)