Baktankar 1 år

Den 7 december 2007 var det världspremiär (det låter så stort med världspremiär ;) ) för baktankar.blogspot.com –min kära blogg. Det betyder alltså 1-års jubileum idag och detta tänkte jag fira med att först sno en bild på en tårta med ett ljus på nätet (för jag orkar inte baka en själv) och sen skriva en årskrönika :) 

Den utlösande faktorn till bloggen var valet jag hade ställts inför. Skulle jag bli projektledare i Linköping eller programmerare i Larvik –jag fick inte längre köra på båda i Linköping. Jag tänkte på saken fram och tillbaka, gjorde listor med plus och minus men utan att jag kunde ta ett beslut –båda alternativen var lika bra/dåliga kändes det som. Men sen en sen kväll på jobbet slutade det med att Claes singlade slant åt mig och det visade sig att det blev Larvik. Det är väl egentligen denna resa till och i Norge som bloggen främst hittills har handlat om. Dock har jag ju hunnit med en hel del annat också.

Först landade jag i pulhuset hos Steinar och nog trivdes jag där –trots att jag välkomnades med att det stod Lisa Eriksson på postlådan. Dock inte den första natten, min första natt på bottenvåning –spenderad utan gardiner och efter att ha sett Fritt Vilt tidigare på kvällen –Dålig idé! Men sen blev det riktigt bra :) Nu har jag dock landat i mitt egna lilla hus och trivs ännu bättre! Kanske extra bra för att jag nu inte är själv längre utan har Esse här. Nu är det bara den nya ingången jag väntar på…

Mitt stora intresse (innebandy för er som missat det ;) ) har under året fått en helt annan del i mitt liv, en betydligt mindre del. Innan jag flyttade var det fortfarande träningar 2-3 gånger i veckan plus 1-2 matcher som jag spelade, ja och sen därtill alla matcherna jag kollade på (vilket ju var en del). Via en träning i veckan med ett lag utan större kompetens vidare till flera månader utan någon innebandy alls har jag nu landat på att träna ca 1 gång i veckan men då med riktigt dålig kvalitet (de som var duktiga i laget har slutat). Skaplig förändring och JA jag saknar det massor! Skulle ljuga om jag sa något anat. Jag tycker verkligen det är hur kul som helst att spela och kolla! Men men… Hoppas det kan bli bättre nu med herrlaget… Undrar om jag får spela matchen på tisdag…

Årets höjdpunkt innebandymässigt är ändå segern i sommerbandy. Midsommarhelgen blev inte så traditionsenlig som vanligt -även om vi faktiskt åt potatis och blev fulla. Helgen fylldes med innebandy och kröntes med en turneringsseger. Hade verkligen en kalashelg (hade varit det även om vi inte vunnit) med roligt folk, min stora hobby, ja och sen fest uppe på det :) Får se hur det blir till midsommar om vi kan ställa upp med ett lag i år igen (eller två :) ).

Jag och Lisa har väl haft ett rätt stormigt år. Det var inget enkelt val att lämna sin bästa kompis för att ”utforska världen” och det är fortfarande inte skoj att vara så långt ifrån varandra. Vi har inte varit helt överrens om flertalet saker i år men ändå så känner jag mig tryggare med henne än jag någonsin varit. Känner att jag kan prata med henne om vad som helst och det är nog faktiskt den enda jag känner så med. Man måste ju faktiskt inte tycka lika om allt… men man måste kunna prata om allt i alla fall! Önskar att jag kunde vara i Linköping också och vara med på alla tokigheter hon hittar på :) Hon verkar fortfarande vara på Harriba…

Saknar Palle massa också… Mycket mer än vad jag trodde att jag skulle göra faktiskt och det känns ju både bra och dåligt :P :S

Inget av mina 27 år har varit så fyllt med tårar som detta. Frustrationstårar, ensamhetstårar, tårar när jag blivit besviken, tårar när folk har ljugit, tårar över olycklig kärlek… Ja det har varit det mesta i år… Mycket positiva känslor har jag ju också upplevt. Glädje över när man märker att folk tycker om än, glädje när man trivs med det man gör och med sina vänner, ja så det har ju blivit några glädjetårar också :)

Resemässigt blev det en tur till Tallin med jobbet och en tur till Barcelona med bratsen. Den sistnämnda resulterade dock med salmonella vilket jag nog får klassa som den överlägset sämsta veckan detta år. Sitta och skita grönt samtidigt som man spyr i en hink… Nej tack…

Har fått flera(av mig mycket uppskattade) besök hit till Larvik också: Lisa, Claes, Joel, Theo, Magnus, Bergdahl, Mamma, Dessan, Innebandygänget… Jag gillar verkligen besök! :)

Om jag ser bloggmässigt så har jag haft några gästbloggare –även det mycket uppskattat. Nu önskar jag mig en gästbloggning från både Jocke, Jesper och Zäta. Undrar om det kan gå för sig? :) Tror de skulle kunna bli riktigt läsvärda :)

Så vad nu? Jag är nu i Larvik där jag har ett jobb som jag som oftast trivs riktigt bra med. Bor i ett hus som jag verkligen gillar. Känns bara lite tomt ibland. Saknar innebandyn men hoppas att det blir lite bättre nu. Har ett trasigt hjärta som jag inte just nu vet hur jag ska plåstra ihop men det ska väl lösa sig… Det är ju min filosofi! :) Min fritid är rätt ensam men denna ensamhet är oftast mitt egna fel eftersom jag är kräsen på vilka jag umgås med. Saknar mina kompisar och släkten men hoppas att jag får närmare kompisar här också. Det löser sig som sagt... Så, jag är väl inte på topp men ändå nöjd med mitt val! Glad att jag vågade! 

Oj, det blev långt detta... Hoppas ni orkade läsa :) Det var ju inga nyheter direkt...