Vårgädda

Elis var ledig igår eftersom han skulle iväg på sportfiskemässan på eftermiddagen (och resten av helgen) och han ville hinna med ett fiskepass innan resan. Lättlurad som jag är sa jag ja till att gå upp halv fem för att följa med... När klockan ringde och kroppen inte alls ville vara med ångrade jag mig men lyckades ändå mirakulöst få med mig kroppen ur sängen och ut på sjön.

Som startuppställning körde Elis vidare på neutrala färger och flera olika psykar från Xet. Efter att ha gett andra westins jättar chansen (som de inte tagit) var min färgstarka pikeslayer tillbaka och jag testade även några nya mindre bull dawgs.  

Man såg direkt att pikeslayer skulle vara het så som den glödde i soluppgången på väg ut ;)

Mer is än väntat ställde till det för paravanerna och betena både på morgonen och faktiskt även senare under dagen när vi hittade ett isstråk som inte gick att passera ordentligt. Fick istället stanna och riva upp alla spön, men tydligen så fiskar mitt monsterbete även stillastående och jag fick upp en gädda även då :D

För slö på morgonen för att göra någon varm choklad eller liknande så jag fick nöja mig med den kalla norska varianten. Farligt god är vad den är! Nomnomnom!

Halvmulet de första timmarna men sen tittade solen fram ordentligt och det värmde på.

Ett perfekt läge att bädda ner sig i fören för en tupplur med andra ord! :D Så skönt i värmen och i ett svagt guppande somnade jag snabbt. (Ja, Elis gillar sin mandelkubb...)

Med ca timmen kvar kom en dimbank och sänkte både värmen och sikten. Land är där borta... Någonstans...

Flera bommade fiskar under dagen. En del fastnade inte ordentligt ens vid hugget och jag hade två som jag tappade i drillen. Surt, brukar inte hända mig, och när det närmade sig att bryta tog Elis ledningen med sin andra lilla fisk för dagen och även jämnade ut betesfighten kändes det surt.

Stirrade på paravanen till min pikeslayer. Skulle verkligen Elis psyklöja vinna mot min trogna följeslagare? Nejdå! Bara minuten efter Elis fisk tog jag tillbaka ledningen och allt var så där som det skulle igen! Fick visserligen lika många fiskar, men jag fick alla de största och jag vann betesfighten!

106 cm och 7,7 kg gjorde det värt morgonens uppoffring! :)

Sen lämnade vi dimbanken och körde mot hamnen igen. Såg lite lustigt ut (även om det var svårfotat med mobilen) när dimbanken nådde vindkraftverken och propellrarna nästan svävade i luften.

Skönt med sol och nästantill vindstilla en tur :) Ja, och en meterfisk är ju alltid trevligt!