Mitt 2018

Det är väl lika bra att, precis som för två år sedan, ta årets största händelse först, Emmi :)

Mitt i den varmaste sommaren på en så där 260 år fick vi vårt andra barn. Värmen var tämligen jobbig där på slutet av graviditeten, i alla fall när jag försökte vara duktig och ha på mig stödstrumporna för att förebygga blodpropp. 

Det skulle dock visa sig vara ännu jobbigare när hon väl var ute ur magen. Det var nämligen oerhört svårt att svalka sig när man hade någon på sig. Som tur var hann Elis få tag i en AC innan de tog slut i butikerna, och det var den som gjorde att vardagen hemma fungerade och att vi kunde sova bättre om nätterna. Stackars Elis fick bära på klumpen mellan både våningar och rum...

En återkommande fråga är om syskonen är lika. De är faktiskt lika både till sättet (än så länge) och till utseendet :) Hårlängd, ögonfärg och hullmängd skiljer dock.

Fiske, som det annars brukar bli en del av, har det knappt blivit något av för mig, men några enstaka gånger har jag i alla fall varit ute så att jag har fått testa nya båten Elis skaffade i slutet av förra året. Fasligt nöjd med den! Känns som mycket bättre "planlösning" både för fiske och nöjesåkande, plus att min sovplats fram är betydligt större och skönare :D

Skulle faktiskt tro att Elly har varit på fler fiskepass än vad jag har varit i år då hon var en flitig passagerare ihop med Elis i somras. En riktig mästermäskare visade hon sig vara! :D

Emmi har också varit med ute på sjön några gånger och hon sov gott både i gungande båtar och på bryggor :)

Några besök i ishallen har jag dock hunnit med ihop med diverse trevligt sällskap. 

Roligaste gången var nog när Magnus och Elis fick gå ner på isen i en paus för att försöka skjuta puckar så nära mitten som möjligt och Magnus lunkar iväg för att "i smyg" sätta, inte en, utan tre puckar i målet, bara för att kunna säga att han gjort hattrick i Löfbergs arena! :D

Moderskeppet har fyllt 80 år vilket vi firade med kalas i somras med "bara" den närmsta släkten. Inte så ofta vi ses "allihopa" men det är väldigt trevligt när det sker.

I knoppen kanske hon är 80, men kroppen verkar inte förstå sin ålder alla gånger. Eller så glömmer hon bort hur gammal hon är när hon som här håller Emmi nöjd i famnen samtidigt som hon underhåller Elly genom att låta foten vara häst, eller som när hon kryper runt på golvet och leker med dem :)

Fasligt glad över att mina barn har en sån där mormor som alla borde ha :)

Nu är hon dessutom inte längre "bara" mamma, mormor och farmor utan nu kan hon även lägga till gammelfarmor som titel :D Både Jesper och Jocke har nämligen fått barn i år. Jespers och Emmelies Meja och Emmi skiljer det enbart några veckor på. 

Jockes och Magdas Hugo kom ca 4 månader senare. Känns himla kul att ha fått barn i samma ålder och jag hoppas att de kommer ha lika kul ihop som jag, Jesper och Jocke har haft, även om de inte kommer att ses lika ofta på grund av avståndet.

Har inte bara varit babyboom i Karlsson-klanen utan det känns som att det har trillat ut barn lite här och där i år. Lite extra kul att även Lisa fått. Här är hennes och Jonas Moa under vårt senaste besök där.

Har inte blivit lika mycket åkande och hälsa på folk som det brukar för mig i år. Inte egentligen för att jag drar mig för att åka själv med två barn, det tycker jag funkar väldigt bra, men jag drar mig lite för att åka med en åksjuk... Vi kom dock på en bra lösning när vi åkte till Kolmården i våras :D

(Inga barn kom till skada vid fotograferingen av denna bild ;) )

Kolmården ja, en riktig succé med den nya Bamse-världen! Ellys lycka var lika stor som hennes besvikelse när karusellerna tog slut... Märkligt nog blev hon inte åksjuk av dem. 

Även om jag åkt mindre än tidigare så har jag trasat runt en hel del ändå, oftast med bilen helt knökfull, så det kändes konstigt att åka till Göteborg utan både sambo och barn med enbart det här som packning!  

Besökare har vi också haft såklart. Alltid uppskattat och jag vill alltid ha mer besök! :) Här den mest frekvente (till kusinens glädje) övernattaren.

Esse var inte helt nöjd med att få för lite uppmärksamhet i samband med tillökningen så han fick spendera delar av sommaren hos mamma, så körde vi på en nystart efter det, och sen dess har han verkat nöjd, som tur är.  

Katterna verkar generellt vara mer accepterande gällande barnen nu. Ja inte för att de har verkat sura innan direkt, men inte överlyckliga heller... Nu är de dock gärna med och både leker och sover nära. 

Skitfin kultur och sånt har också hunnits med. Varit på hårdrocksfestival, lyssnat på jumper och gått på föreställningar och standup bland annat.

Midsommar spenderades för en gångs skull inte i Breven då det var lite väl nära förlossning. Ovant och annorlunda att vara på hemmaplan. Det får inte bli någon vana ;)

På hemmafronten har vi, eller snarare Elis pappa, fixat vidare med altanen och bytt ut massa murket. Nästa år är det förhoppningsvis främst målning kvar att dona med. Då ska vi dock stänga in katterna så vi kan försöka undvika fler tassavtryck än de som uppkom efter det lilla vi målade i år...

I bakgrunden skymtar ett av årets stora inköp, en egen släpkärra. Hur skönt är inte det att ha!

Elis brötbil är numera inte en Volvo utan en Subaru, vilket känns som ett betydligt bättre byte än att jobbet bytt mobiltillverkare från Samsung till Iphone. Det gjorde mig fasligt bedrövad och gör mig fortfarande irriterad. Jag och Iphone är inte kompatibla och det känns tråkigt att ha behövt byta ner sig i så många avseenden.

För att underlätta vardagen har vi skaffat städhjälp vilket känns som sjukt välspenderade pengar. Så fasligt skönt att komma hem till ett skinande hem, utan ansträngning!

Annars då? Joråsåatte...  Det har varit mycket hajar!

Elly har sjungit om pappa-haj, mamma-haj, farfar-haj, Ivan-haj och det har varit ballonghajar, mjukishajar och hajböcker.

Även lillasyster verkar gilla hajar :)

Ja, det var mitt år det.

Hoppas vi ses under nästa år! :)